Annons:
Etikett01-allmänt
Läst 1911 ggr
jobbsokare
2/2/14, 11:47 PM

Arbetslöshet och hopplöshet!

Jag vet verkligen inte hur jag ska ta mig ur arbetslösheten och all hopplöshet. Känner mig så otroligt ensam, som att tåget för länge sen gått och att det redan är kört. Jag vet att många mer än jag är arbetslös men jag är dessutom ganska ensam i en stad jag inte är uppvuxen i och där jag inga släktingar har.

Då jag har socialbidrag är jag också låst till den stad jag bor då det är svårt att få lägenhet utan jobb. Är numera också inne i FAS 3 vilket gör att jag mår ännu sämre, det blir som ytterligare en stämpel.

Jag är bara lite drygt 30 men det känns som att jag redan är uträknad på arbetsmarknaden och att man för länge sen skulle ha börjat på de här "enklare" jobben men jag valde att utbilda mig, har dubbla examen men får ändå inte chansen.

Ofta är det personer som börjat jobba tidigt, som har kontakter och referenser som får jobben. Det känns som att livet bara passerar och det finns inget man själv kan göra. Söka jobb där man konkurrerar med en mängd andra eller söka spontant är som att söka en nål i en höstack.

Ofta finns heller inte den kraften och energin och framförallt inte tron på att det någonsin kan bli bättre och då lägger man ner utan att försöka.

AF ger inget som helst stöd när man kommit in i FAS 3, praktikplatser och annat är just det, praktikplatser som aldrig leder vidare och där företagare inte på något sätt anstränger sig för att skapa en god arbetsmiljö för sina praktikanter.

Att sitta ensam i sin lägenhet, känna paniken, ensamheten, hopplösheten och bara dag ut och dag in försöka komma vidare. Man kan ju undra om det blir så att folks liv stannar vid 30, man är klar med utbildning, sen hamnar man på socialkontor och arbetsförmedling till man är 65. Eller så dör man i förtid av psykisk eller fysisk sjukdom till följd av misär och utanförskap.

Jag tror inte på förändring längre.

Annons:
KimE
2/4/14, 9:54 AM
#1

Besök arbetsplatserna där du söker jobb så får de ett ansikte och vet att du verkligen vill ha ett jobb. Om du spontan besöker en arbetsplats kan du fråga efter en praktik då det inte finns jobb direkt. Vad har du för utbildningar?

[Moa-]
2/4/14, 6:02 PM
#2

Vad är det för examen du har? Varför söker du endast i en stad? Jag ordnade arbete först och räknade kallt med att bostad skulle lösa sig, och är man beredd att ta bort kraven så löser det sig alltid (möjligen undantaget Sthlm).

Penmedown
2/5/14, 11:57 AM
#3

Om ditt yrke är tillämpat för det så kanske du kan starta eget?

~Pen

Writer's block: when my imaginary friends stop talking to me.

Greigh
4/14/14, 2:03 PM
#4

Jag har varit arbetssökande till och från i närmare sju års tid nu. Förra vintern gick jag in i det så kallade FAS 3 och detta gjorde att många möjligheter försvann, jag får t.ex inte söka utbildningar osv, så länge jag inte tar ett lån och betalar själv. Men vad som fortfarande kvarstår är något som heter "Nystartsjobb" och nämner du det för arbetsgivarna så ökar chansen till jobb. Se också till att delta på alla informationsmöten och projekt och visa att du verkligen är intresserad.

För en månad sedan låg jag nedslagen i samhällets botten, men i ren desperation såg jag till att inte tappa den sista gnista hopp jag hade om livet och detta gjorde att jag slutligen fick tre stycken jobberbjudanden. Skall på min första intervju nästa vecka.

Det finns jobb och möjligheter, men allting hänger på dig och vad du är redo att göra för att lyckas.

Upp till toppen
Annons: